Märker att jag inte varit så flitig i mitt bloggande som jag hade trott att jag skulle bli men saker och ting blir inte alltid som man tänkt sej. Jag håller helt med Raskens Ida som alltid på klingade småländska sa: "En sa allrri räkna ut nåt i förväg!"
Jag har t.ex. just mist jobbet och det var verkligen mitt drömjobb också. Nedskärningar. Money talk and this girl walks...Faktum är att det suger så in i helvete fett så jag håller på att tappa livslusten alldeles. Tänker att det skulle vara rätt skönt om man blev riktigt tokig så man måste bli omhändertagen ett tag men sånt där kan man nog inte tvinga fram och jag är inget bra på att fejka heller. Tänk om nån bara klev in i ens liv och sa: Vad kan jag göra för dej? Jo till att börja med låt mej få en time-out då alla räkningar blir betalda utan att jag är piskad till att ta en massa hemska springvikariat. Sedan vill jag ha tillbaka mitt drömjobb när höstterminen börjar och då som en fast anställning! Sen kan du väl skicka över ett team som storstädar och fixar till mitt hem lite. Nya tapeter, nytt golv i köket, bär ut den gamla fula soffan och lite annat sånt där praktiskt. Kunde man sedan få ett par veckors semester i Italien, möta våren i Venedig typ, så vore det inte heller helt fel...
Jaja...drömma kostar ju inget! Kanske lyckas jag kavla upp ärmarna och fixxa allt detdär själv men det kommer inte att hända i det närmaste rappet för just nu har apatin ett stadigt grepp om mitt liv och av alla måsten blir nog bara piskan att dra hem en lön kvar...
Peace out!
söndag 6 april 2008
lördag 16 februari 2008
Re:reading
Ibland får man lust att läsa om böcker som man läst för länge sedan. Just nu läser jag "Mästaren och Margerita". Jag läste den nån gång på åttiotalet och nu hade jag helt glömt hur fantastisk, spännande och magisk den boken är. Man kliver, nej man blir inkastad i ett helt annat universum där helt andra lagar råder. Det är omtumlande läsning och man blir alldeler yr och lycklig! Gör er själva tjänsten att läsa eller läsa om denna bok. Ni kommer inte att ångra er!
Nu går den som pjäs på stadsteatern här i Stockholm också. Tror faktiskt att jag måste ta mej dit och se den.
Puss!
Nu går den som pjäs på stadsteatern här i Stockholm också. Tror faktiskt att jag måste ta mej dit och se den.
Puss!
måndag 28 januari 2008
How I do a switcharoo!
Som ni redan märkt så blandas högt och lågt, stort och smått, allvar och skämt rätt friskt här. Idag vill jag berätta om ett trick som jag brukar använda mej av ibland. Jag gör en switcharoo!
Tänk er att man springer till tunnelbanan eller bussen bara för att se den segla iväg mitt framför näsan på en. Då kan man ju lätt bli ganska irriterad och sur. Då är det perfekt läge för en switcharoo.
Det går till så här: bestäm dej för att reagera tvärtemot! Jag tänker såhär: "JAAA!!! Vad bra! Nu slapp jag åka med det där dumma tåget/bussen! Istället får jag stanna här en stund. Hurra!" Redan där blir jag ofta lite full i skratt för att det är så himla knäppt att tänka så.
Sedan börjar jag leta efter saker som kan vara värt att jag stannade där. Jag kan till exempel ta tillfället i akt att andas lite frisk luft som inte skulle funnits på tågen. Så jag fyller lungorna, andas in med munnen och långsamt ut genom näsan några gånger. Det känns bra. Börjar se mej omkring. Alltid får man syn på nånting som man inte skulle ha upptäckt annars.
Har man en bra bok med sej (vilket jag verkligen vill rekommendera ALLA att alltid ha) kan man passa på att läsa ett stycke. Det gör man mycket bättre i en busskur eller på en perrong än på ett skakigt tåg/buss där man lätt kan bli lite åksjuk av att sitta och läsa.
Har man penna och papper kanske man kan passa på att skriva en liten dikt eller en lista på vad man behöver handla eller saker man vill komma ihåg att göra.
Man kan också skicka ett sms till nån som kanske är sjuk, ensam eller ledsen.
När sedan tåget/bussen kommer har du haft en riktigt trevlig liten kvalitets-stund med dej själv istället för att bara vara sur och irriterad! Och kanske fortsätter du att vara på gott humör resten av dan!
Lycka till!
Tänk er att man springer till tunnelbanan eller bussen bara för att se den segla iväg mitt framför näsan på en. Då kan man ju lätt bli ganska irriterad och sur. Då är det perfekt läge för en switcharoo.
Det går till så här: bestäm dej för att reagera tvärtemot! Jag tänker såhär: "JAAA!!! Vad bra! Nu slapp jag åka med det där dumma tåget/bussen! Istället får jag stanna här en stund. Hurra!" Redan där blir jag ofta lite full i skratt för att det är så himla knäppt att tänka så.
Sedan börjar jag leta efter saker som kan vara värt att jag stannade där. Jag kan till exempel ta tillfället i akt att andas lite frisk luft som inte skulle funnits på tågen. Så jag fyller lungorna, andas in med munnen och långsamt ut genom näsan några gånger. Det känns bra. Börjar se mej omkring. Alltid får man syn på nånting som man inte skulle ha upptäckt annars.
Har man en bra bok med sej (vilket jag verkligen vill rekommendera ALLA att alltid ha) kan man passa på att läsa ett stycke. Det gör man mycket bättre i en busskur eller på en perrong än på ett skakigt tåg/buss där man lätt kan bli lite åksjuk av att sitta och läsa.
Har man penna och papper kanske man kan passa på att skriva en liten dikt eller en lista på vad man behöver handla eller saker man vill komma ihåg att göra.
Man kan också skicka ett sms till nån som kanske är sjuk, ensam eller ledsen.
När sedan tåget/bussen kommer har du haft en riktigt trevlig liten kvalitets-stund med dej själv istället för att bara vara sur och irriterad! Och kanske fortsätter du att vara på gott humör resten av dan!
Lycka till!
onsdag 23 januari 2008
Angående Heath Ledgers självmord
Till att börja med ska jag säga att jag visste igår nätt och jämt vem han var. Jag har inte sett någon av hans filmer men jag har hört att Brokeback Mountain var en väldigt bra film.
Och nu har han tagit livet av sej. Han var 28 år gammal. Alltså varför? Jo, jag vet. Livet kan överskölja en med ångest och demonerna kan gripa tag i ens själ oavsett hur ung, snygg, rik eller framgångsrik man är. Jag har själv tänkt på att göra det. Det tror jag nästan alla människor har tänkt nån gång. Men där finns en barriär mellan tanken och handlingen för de allra flesta.
För mej består den barriären av insikten att mitt liv faktiskt inte bara är mitt. Jag är som ett aktiebolag med flera delägare. Har man föräldrar i livet så är dom de största delägarna. Har man barn så är det dom som äger störst bit av dej. Vänner, syskon och övrig släkt har också varierande stora aktieposter. Dom har satsat sina kapital bestående av kärlek och känslor i det företag som är du.
Även om du har aktiemajoritet så kan du inte göra riktigt vad som helst. Med aktiemajoriteten följer ett stort ansvar och om man inte klarar av det så måste man söka hjälp. I bästa fall kan de andra aktieägarna ställa upp med olika former av stöd och hjälp men annars är man tvungen att vända sej till ett proffs.
Att fatta beslutet att försätta hela bolaget i omedelbar konkurs är höjden av själviskhet och egoism. Man måste ALLTID välja att kämpa vidare.
Så till Heath Ledger skulle jag inte bara vilja säga vila i frid utan också skäms! Han lämnade en liten dotter efter sej och säkert en hel massa människor som älskade honom. Nu har han krossat deras hjärtan alla. Synd.
Om du sitter där i mörkret och darrar av ångest. Du är inte ensam. Vi är många som varit där. Och har du ingen annan att ringa så ring jourhavande medmänniska, http://www.jourhavande-medmanniska.com/
Lycka till!
Och nu har han tagit livet av sej. Han var 28 år gammal. Alltså varför? Jo, jag vet. Livet kan överskölja en med ångest och demonerna kan gripa tag i ens själ oavsett hur ung, snygg, rik eller framgångsrik man är. Jag har själv tänkt på att göra det. Det tror jag nästan alla människor har tänkt nån gång. Men där finns en barriär mellan tanken och handlingen för de allra flesta.
För mej består den barriären av insikten att mitt liv faktiskt inte bara är mitt. Jag är som ett aktiebolag med flera delägare. Har man föräldrar i livet så är dom de största delägarna. Har man barn så är det dom som äger störst bit av dej. Vänner, syskon och övrig släkt har också varierande stora aktieposter. Dom har satsat sina kapital bestående av kärlek och känslor i det företag som är du.
Även om du har aktiemajoritet så kan du inte göra riktigt vad som helst. Med aktiemajoriteten följer ett stort ansvar och om man inte klarar av det så måste man söka hjälp. I bästa fall kan de andra aktieägarna ställa upp med olika former av stöd och hjälp men annars är man tvungen att vända sej till ett proffs.
Att fatta beslutet att försätta hela bolaget i omedelbar konkurs är höjden av själviskhet och egoism. Man måste ALLTID välja att kämpa vidare.
Så till Heath Ledger skulle jag inte bara vilja säga vila i frid utan också skäms! Han lämnade en liten dotter efter sej och säkert en hel massa människor som älskade honom. Nu har han krossat deras hjärtan alla. Synd.
Om du sitter där i mörkret och darrar av ångest. Du är inte ensam. Vi är många som varit där. Och har du ingen annan att ringa så ring jourhavande medmänniska, http://www.jourhavande-medmanniska.com/
Lycka till!
måndag 21 januari 2008
söndag 20 januari 2008
konkurrensens vara eller icke vara
Jag vet att vi lever i ett kapitalstyrt samhälle och även om jag ibland hatar det så kan jag också förstå att det finns vissa fördelar med det. Jag uppskattar t.ex. att ha valmöjligheter som konsument. När jag är fattig kan jag köpa billiga varor som konsums coop X-tra produkter. Har jag det lite bättre ställt kan jag köpa bättre kvalitet eller välja rättvisemärkta/miljömärkta varor. Det är bra tycker jag. Men häromdagen skulle jag köpa tandkräm och det är några hyllmeter i butiken som jag verkligen inte begriper. Pepsodent och Colgate har 13 respektive 12 olika sorters tandkräm. Jag fattar inte hur det verkligen kan finnas en marknad för det! Av alla Colgates produkter finns en som heter Colgate Total. Borde inte det räcka liksom? Vem tänker; "nä, jag vill visserligen ha en bra tandkräm men den behöver ju inte vara TOTALT bra!"
På andra områden skulle man verkligen vilja se lite mer konkurrens. Vad sägs om ett bussbolag som kunde konkurrera med SL eller andra kollektivtrafikbolag runt om i Sverige? För här i Stockholm tycker jag priset för ett månadskort verkligen har nått smärtgränsen. Ett bolag som kunde pressa ner priserna lite, va? Vore inte det en dröm?
Simma lugnt!
På andra områden skulle man verkligen vilja se lite mer konkurrens. Vad sägs om ett bussbolag som kunde konkurrera med SL eller andra kollektivtrafikbolag runt om i Sverige? För här i Stockholm tycker jag priset för ett månadskort verkligen har nått smärtgränsen. Ett bolag som kunde pressa ner priserna lite, va? Vore inte det en dröm?
Simma lugnt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
